Queue

Svensk Statistikstandard - Nivå 1

Nivå 1 sammanfattar bara i stort det grundläggande förutsättningarna för att genomföra en kvantitativ undersökning. Nivån ställer inte krav på att undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval eller att det är en totalundersökning. Dock skall undersökningen redovisa vilken urvalsmetod som har använts.

Vi ser att nivå 1 framför allt skall användas för mycket korta och ej publika undersökningar, där man bara har för aviskt att få uppslag och idéer till sitt fortsatta arbete.

Uppfyller undersökningen samtliga punkter får den märkas med texten "Uppfyller Svensk Statistikstandard Nivå 1".

1.1 Det skall finnas en ansvarig person för undersökningen och i rapporten anges klara kontaktuppgifter till denna person.

Genom att undersökningen har en ansvarig person finns det också en person dit man kan vända sig med sina frågor och funderingar på undersökningen. Dessutom vill ingen lämna ifrån sig en undersökning med sitt namn på som har stora brister eller som inte drar logiska slutsatser.

1.2 Undersökningen har ett klart uttryckt syfte.

Ingen undersökning görs utan att det finns ett syfte till varför den tas fram. Detta syfte skall vara klart och tydligt formulerat. Allt för ofta finns det idag undersökningar där syftet är självklart för beställare och utförare, men där detta glöms bort att tas med i rapporten. Om syftet saknas skapar detta problem för den som tar del av undersökningen.

1.3 Frågeställningarna har en klar koppling till syftet och problemställningen.

Här brister det tyvärr ofta, när man ändå har varit igång och frågat så har man passat på att fråga en rad andra frågor. Många rapporter innehåller en rad med frågeställningar som är irrelevanta för den problemformulering och eller det syfte som undersökningen har. Vissa verkar nästan tro att det är mängden frågor som är det intressanta och inte att det handlar om att klarlägga ett problem och hjälpa beslutsfattare att ta bättre beslut.

1.4 Innan undersökningen genomförs skall ett dokument upprättas som svarar på frågorna:

1.4.1 Vilken är den underliggande populationen?

1.4.2 Vem skall svara?

1.4.3 Vad är det vi vill veta?

1.4.4 Hur skall undersökningen utformas?

Vid en första anblick kan detta kännas onödigt att det finns ett externt dokument som upprättas innan undersökningen genomförs, men för den som skall ta ställning till rapporten är det mycket värt att veta om undersökningen faktiskt svarar upp till det som var den grundläggande tanken. Genom att svara på de fyra frågorna här ovan och sätta dem på pränt kan den som tar del av undersökningen verifiera om undersökningen svarar upp till vad som från början var tänkt. Detta dokument bifogas gärna till den sedan trycka rapporten (detta är dock inget som Svensk Statistikstandard ställer som krav).

1.5 Det framgår i rapporten klart och tydligt vilka som har tagit fram och bearbetat resultatet från undersökningen.

För att förenkla för den som tar del av undersökningen skall alltid de som har tagit fram och bearbetat resultatet framgå i rapporten. Detta inte bara för att ytterligare stärka rapporten (då ingen vill lämna ifrån sig ett dåligt arbete) utan också för att sätta ett namn på analysarbetet. Fördelaktigt är självklart om det finns kontaktuppgifter även till dessa personer, då vissa frågor kanske är av en sådan art att man direkt vill komma i kontakt med den som genomför analysen.

1.6 Rapporten innehåller en klart formulerad problemställning.

Genom att rapporten förses med en klart formulerad problemställning kan den som tar del av undersökningen verifiera om undersökningen svarar på det problem som den säger att den skall behandla. Då ett dokument har upprättats innan undersökningen har ägt rum kan också den som tar del av undersökningen verifiera om problemställningen har förändrats från det att arbetet med undersökningen startade och det att den publicerats.

1.7 Där rapporten innehåller personliga reflektioner, tankar eller idéer framgår detta klart och tydligt.

Att i en undersökning kontrollera om t.ex. om en produkt väger så mycket som är angivet eller om en population har en viss attityd till en frågeställning och man kommer fram till att så är fallet; i det läget att också skriva "detta beror på …." då detta inte är klarlagt i undersökningen är att betrakta som en personlig reflektion och skall inte bakas in som om det vore ett resultat i undersökningen. Tyvärr är det vanligt förekommande att personliga reflektioner får ett allt för stor utrymme i undersökningar och det är i många fall svårt för en beslutsfattare att sedan skilja på vad som är ett resultat av undersökningen och vad som är en enskild individs tankar och idéer. Notera att Svensk Statistikstandard välkomnar personliga reflektioner, men att de inte skall betraktas som om det är ett resultat av undersökningen, utan återfinnas under en rubrik likt "Personliga reflektioner" eller "Förslag till fortsatta diskussioner".

1.8 Om rapporten hänvisar till en annan undersökning så finns det klara och tydliga referenser till denna undersökning.

Ibland kan det vara nödvändigt att hämta information från andra undersökningar. Dock finns det ibland briser i redovisningen av var denna undersökning finns att finna. Genom att klart och tydligt redovisa detta i rapporten kan den som tar del av rapporten gå tillbaka och se hur denna undersökning var utformad. Ibland förekommer det till exempel att en undersökning hänvisar till en undersökning som vid en närmare granskning inte alls behandlar samma population.

1.9 Rapporten innehåller en klar angivelse om när (under vilken tid) undersökningen har ägt rum.

Det finns en rad med externa faktorer som inte går att kontrollera, och ibland kan större händelser påverka resultatet i en undersökning. Därför skall rapporten innehålla klara definitioner på när i tid undersökningen har ägt rum.

1.10 Det framgår tydligt hur undersökningen är genomförd (t.ex. genom postenkät, Internetenkät, Gruppenkät, Direkta observationer, Befintlig data etc.)

Detta är något som de flesta, för att inte säga alla undersökningar redan innehåller. Men en ack så viktig punkt för att kunna verifiera undersökningen då olika metoder har både sina fördelar och nackdelar.

1.11 Om svar eller svarsalternativ har omkodats framgår detta tydligt i rapporten.

Ibland kan man få rena felaktiga svar från en respondent i sin undersökning. Det kan finnas misstanke att en person har missuppfattat frågan, eller att ett svar inte är logiskt mot ett annat svar i undersökningen. Om man då har omkodat svaret så skall detta tydligt framgå i rapporten. Samma sak gäller om man har ändrat svarsalternativen. Något som är vanligt är att man t.ex. har slagit samman svarsalternativ som "mycket bra" och "bra" i en gemensam grupp. Har detta gjorts skall det framgå i rapporten.

1.12 Nominalskale- och ordinalskalevariabler redovisas inte med medelvärde som centralmått, standardavvikelse som spridningsmått eller "Pearsons produktmomentkorrelation" som sambandsmått.

Det är få punkter som Svensk Statistikstandard tar upp och där budskapet är att rapporten inte får innehålla något. Dock är detta ett så vanligt förekommande problem att ordet inte måste användas. Variabler som inte har högre "information" än att de har en datanivå på nominalskale- eller ordinalskalenivå får inte betraktas som att de har en högre information bara för att de har kodats.

1.13 Bryts x eller y axeln i ett diagram så redovisas detta klart och tydligt i anslutning till diagrammet.

Det är vanligt förekommande att man vill påvisa en skillnad mellan två eller flera alternativ genom att man bryter y eller x axeln. Om detta görs, även om det finns få tillfällen då det är rekommenderat att göra det skall det finns en klart och tydlig notering om att x eller y axeln är bruten. Detta för att minska risken för att den som tar del av en undersökning tror att skillnaden är större än vad den de facto är.