Queue

Svensk Statistikstandard - Nivå 2

Nivå 2 växlar upp kraven från Nivå 1 något, även om det fortfarande inte finns några krav på att undersökningen baseras på ett slumpmässig urval eller är baserad på ett totalurval.

Vi ser att Nivå 2 precis som Nivå 1 skall användas för ej publika undersökningar som genomförs för att få nya idéer och uppslag runt problemställningar eller frågor. Den största skillnaden är här att undersökningens slutsatser verkligen bygger på datamaterialet.

Uppfyller undersökningen samtliga punkter under Nivå 1 och Nivå 2 får den märkas med ”Uppfyller Svensk Statistikstandard Nivå 2”.

2.1 Två Cirkeldiagram används inte sida vid sida för att visualisera skillnaden mellan två olika grupper eller årtal.

Notera att Svensk Statistikstandard inte har något emot cirkeldiagram, men att det finns problem med att använda cirkeldiagram vid redovisning där nämnaren inte är den samma och vi har noterat en rad med undersökningar där detta förekommer. För att förhindra att missleda den som tar del av rapporten finns därför denna punkt med i Svensk Statistikstandard.

2.2 Används histogram för en klassindelad kontinuerliga variabel där klassbredderna är olika, så återges också de olika klassbredderna i histogrammet.

Ett mycket vanligt förekommande problem i samband med redovisning av histogram är då olika klassbredd har används. Både Benjamin Disraeli och Mark Twain har sagt att det finns tre slags / sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik. Att använda felaktiga redovisningsmetoder (som t.ex. att inte ta hänsyn till olika klassbredd) är just något som kan lura en läsare av en rapport och få en beslutsfattare att ta felaktiga beslut.

2.3 Undersökningen genomförs under en i förväg bestämd tidsperiod.

Detta är något som nästan alltid görs, men genom att i förväg bestämma under vilken period kan beställaren och utföraren kontrollera i förväg om det händer något speciellt under undersökningsperioden.

2.4 Samtliga slutsatser baseras på datamaterialet.

Det finns gott om undersökningar som drar egna slutsatser, kanske baserade på egna reflektioner eller för den delen att det har funnits med en öppen fråga där en respondent har skrivit ett mycket klokt svar. Detta skall dock inte redovisas under en rubrik kopplad till slutsatser. Genom att slutsatserna bygger på det insamlade datamaterialet stärker man undersökningen och den som tar del av undersökningen kan vara säker på att oavsett vem som har genomför analysen skulle kommit till samma slutsats.

2.5 Om material på något sätt har klassindelats så framgår det tydligt vad som har varit avgörande för denna klassindelning.

De flesta klassindelningar görs på mycket välgrundande antaganden, eller bakgrundinformation. För den som tar del av en undersökning är dock inte alltid denna klassindelning lika självklar. För att förenkla för läsaren skall det därför i rapporten framgå klart.

2.6 Det framgår tydligt i rapporten att det är variabelns datanivå som har varit avgörande för val av läges-, spridnings- och sambandsmått.

Det är tyvärr vanligt förekommande att alla variabler i en rapport behandlas med liknande läges-, spridnings- och sambandsmått. Det är dock inte rapporten som skall vara avgörande för redovisningen utan informationen (datanivån) på variabeln. Genom att i redovisningen vara noga med detta stärker man rapporten och den som tar del av undersökningen kan lättare verifiera resultaten.