Queue

Svensk Statistikstandard - Nivå 3

Nivå 3 ställer kravet på att undersökningen är baserad på ett slumpmässigt urval eller är en totalundersökning. Utöver krav på urvalsteknik innehåller också Nivå 3 krav på frågeställningar och en hel del redovisning bl.a. skall frågeställningen vara fri från hypotetiska frågeställningar och undersökningen skall redovisa om den är efterstratifierad eller innehåller kvotskattningar på ett klart och tydligt sätt.

Uppfyller undersökningen samtliga punkter under Nivå 1, Nivå 2 och Nivå 3 får den märkas med ”Uppfyller Svensk Statistikstandard Nivå 3”.

3.1 Om undersökningen har efterstratifierats så framgår detta klart och tydligt.

Ibland är det inte möjligt att genomföra ett stratifierat urval efter en stratifieringsvariabel. För att komma till bukt med detta kan man använda sig av efterstratifiering. Det betyder att man genomför ett obundet slumpmässigt urval, men att man efter att detta urval är draget klassificerar varje element till ett vist stratum. Använder man denna teknik skall det framgå, då det kan stärka undersökningsresultatet jämfört med andra undersökningar.

3.2 Om undersökningen innehåller kvotskattningar framgår detta klart och tydligt.

Om man misstänker att det finns en korrelation mellan två variabler kan man genom att använda kvotskattning få en säkrare skattning av t.ex. medelvärdet eller det totala värdet i populationen. Använder man denna teknik skall det dock klart framgå, då detta kan stärka undersökningsresultatet jämför med andra undersökningar.

3.3 Det framgår klart i rapporten om det finns misstanke om:

3.3.1 Urvalsfel

3.3.2 Täckningsfel

3.3.3 Bortfallsfel

3.3.4 Mätfel

3.3.5 Bearbetningsfel

Arbetet med att ta fram och bearbeta en undersökning kan alltid leda till att man under arbetets gång noterar att något har blivit fel. Det finns dock undersökningar som istället för att klart redovisa dessa misstankar gömmer undan dem för att man vill redovisa en så ”bra” undersökning som möjligt, vilket tyvärr inte blir fallet. Finns det misstanke om något av ovanstående fel så skall dessa redovisas klart i rapporten.

3.4 Om hjälpvariabler (t.ex. vid stratifierat urval) har använts så framgår det tydligt.

Om man använder hjälpvariabler av någon form så skall det framgå tydligt, och inte minst skall det finnas klara referenser till var denna hjälpvariabel är hämtad från.

3.5 Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval alternativt är en totalundersökning.

Tidigare har det inte funnits något som har talat om vilken urvalsteknik som har använts. Detta skall självklart i alla lägen redovisas, men för denna nivå och högre gäller att undersökningen är baserad på ett slumpmässigt urval alternativt är en totalundersökning.

3.6 Frågeställningarna är fria från:

3.6.1 Ledande frågor

3.6.2 Värde- eller prestigeladdade formuleringar

3.6.3 Hypotetiska frågeställningar

Detta är en av de kanske svåraste punkterna i Svensk Statistikstandard då det finns en subjektiv bedömning i om en fråga är ledande eller värdeladdad. Vi vill dock lyfta fram att just Ledande frågor, Värde- eller prestigladdade formuleringar samt hypotetiska frågeställningar är något som förekommer då man i förväg vill komma till ett visst resultat; Vilket i våra ögon är ett sätt att använda statistiken för att vilseleda den som tar del av en undersökning.

3.7 Om förkortningar och/eller fackuttryck används i undersökningen förklaras dessa tydligt för så väl respondenten som för läsaren av rapporten.

För att minska risken för missförståndet både vad det gäller för respondenten som för den som tar del av rapporten så skall det i både enkät och undersökningsformulär som rapport beskriva fackuttryck och förkortningar.

3.8 Om rapporten innehåller grupperade stapeldiagram och dessa inte beskriver den absoluta frekvensen, så framgår den absoluta frekvensen i anslutning till detta diagram.

Det är sagt att en bild säger mer än 1000 ord, men när det kommer till diagram så är det nästan tvärtom. Delar man upp en variabel på en bakgrundsvariabel och denna bakgrundsvariabel har en mycket skev fördelning eller att en ”grupp” är mycket ”liten” finns det risk att den som tar del av en undersökning drar lite långtgående slutsatser. För att undvika detta skall alltid den absoluta frekvensen redovisas i anslutning till t.ex. ett grupperat stapeldiagram.

3.9 Det framgår klart och tydligt hur stort bortfallet i undersökningen är.

De flesta undersökningar redovisar redan idag bortfallet, men ibland kan det vara ganska knöligt att finna detta i rapporten, därför vill vi betona att bortfallet skall redovisas så att man inte behöver vara privatdetektiv för att finna vad undersökningen bygger på.

3.10 Studeras eventuella samband återges också troliga störande variabler.

Många undersökningar söker efter samband och många beslutsfattare vill också ha information runt hur olika variabler samvarierar. Den som genomför analysarbetet måste dock vara noggrann i sitt arbete med eventuellt störande variabler och informera läsaren om att det kan finnas störande variabler för ett eventuellt påvisat samband.