Queue

Svensk Statistikstandard - Nivå 4

Nivå 4 skruvar ytterligare upp säkerheten på undersökningen genom att bland annat omfatta punkter om redovisning av estimatorer, förkortningar samt att undersökningen innehåller en lista över samtliga variabler som underlättar för läsaren att kunna se vilka analyser han eller hon saknar.

Vi ser att undersökningar på Nivå 4 eller högre framför allt skall användas då det finns ett stort massmedialt intresse för resultaten eller där besluten kommer att få en stor betydelse för en eller flera verksamheter eller individer. Uppfyller undersökningen samtliga punkter under Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3 och Nivå 4 får den märkas med ”Uppfyller Svensk Statistikstandard Nivå 4”.

4.1 Alla förkortningar och begrepp som används i rapporten finns förklarade under en och samma rubrik.

För att förenkla för den som tar del av undersökningen finns det ett par genvägar, en av dem är att samla alla begrepp som används i rapporten på en sida. Det gör det enkelt för den som tar del av rapporten att veta var man kan finna en beskrivning av begreppen och framför allt kortar det ner stora mängder av rapporttexten för den som redan är bekant med begreppen.

4.2 Rapporten innehåller ett register över alla variabler som bearbetas i rapporten. Detta register innehåller en beskrivning om variabeln är kvalitativ eller kvantitativ, diskret eller kontinuerlig, samt vilken datanivå (skaltyp) på variabeln.

Det finns gånger när man önskar ytterligare analys i en rapport, för den som tar del av en rapport kan det dock vara ”svårt att se träden för skogen” m.a.o. det kan vara svårt att se vad som fattas i rapporten. Genom att ge läsaren en ”innehållsförteckning” över vilka variabler som finns med i undersökningen kan detta förenklas.

4.3 Skattar undersökningen okända parametrar i en population framgår det klart och tydligt vilka estimatorer som har använts.

Det finns en stor mängd med olika estimatorer och i somliga fall är idag redovisningen av vilken estimator som har använts mycket bristfällig. För att förenkla valideringen av undersökningen för läsaren skall estimatorn redovisas i samband med estimatet. Notera att Svensk Statistikstandard inte alls söker efter att alla undersökningar skall bli en lärobok i statistik; och vi efterlyser inte att undersökningen skall innehålla tyngre beskrivningar av estimatorn. Vi vill dock att det finns en enkel hänvisning eller förklarande text runt detta område.

4.4 Har statistiska test genomförts redovisas teststatistikan samt signifikansnivå för testet. Rekommenderat (men inget krav) är också att man särredovisar p-värdet för testet.

”Skillnaden är statistisk säkerställd” är något som når oss dagligen, och vanligen menar man med detta att på en signifikansnivå på 5 %-nivån eller 1 %-nivån. Dock slarvas det ofta i rapporter med att särredovisa vilken signifikansnivå som har använts och inte minst vilket test som har genomförts. För att förenkla valideringen av undersökningen för läsaren skall detta dock redovisas i rapporten.

4.5 Baseras undersökningen på ett slumpmässigt urval redovisas övre och undre konfidensgränser för den skattade okända parametern, samt vilken konfidensgrad som har använts.

Tyvärr har ”variation” i många undersökningar sopats under mattan och skattade okända parametrar redovisas nästan uteslutande med punktestimat. För att tydliggöra för den som tar del av undersökningen att det dock handlar om en okänd parameter skall övre och under konfidensgränser redovisas.

4.6 Diagram som inte är tredimensionella diagram, förses inte med tredimensionella effekter.

Visst kan det vara vackert att förse ”halvtorra” histogram eller stapeldiagram med tredimensionella effekter. Dock finns det en risk i att ”skönhet” går före ”enkelhet” och vissa läsare kan ha svårt att läsa av ett tredimensionellt histogram eller stapeldiagram. Svensk Statistikstandard har som grundtanke att undersökningar skall vara enkla, klara och tydliga.

4.7 För att visualisera spridningen hos en kontinuerlig variabel skall låddiagram (box plots) användas.

Det är sällan, för att inte säga aldrig som spridingen visualiseras för en enskild kontinuerliga variabel, men om detta sker skall man inte krångla till livet för den som tar del av undersökningen. Spridningen visualiseras tydligast genom ett enkelt låddiagram.

4.8 Utöver normal redovisning av bortfall särredovisas partiellt bortfall för enskilda frågeställningar.

Vissa undersökningar försöker att påvisa att det har ett mindre bortfall än vad det egentligen har. För att inte vilseleda läsaren skall alltid partiellt bortfall för en enskild frågeställning särredovisas.

4.9 Om frågeställningen berör en ”inställning till …” eller är en attitydfråga redovisas även de som inte har valt att svara på frågan samt det som valt att svara ”vet ej”.

Säg att vi har intresset att studera det svenska folkets inställning till en rad med politiska åsikter. Vi ställer också frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore val idag?”. Säg då att 20 % svarar att de inte vet, samt att det finns en stor mängd som valt att inte svara på frågan alls. I det läget så utgör denna kategori en stor osäkerhetsfaktor och det blir felaktigt att bara ta med de som redan idag är övertygade om sin politiska hemvist. För att visa denna osäkerhet skall alltid frågeställningar som berör ”inställning till …” eller är attitydfrågor redovisa även de som valt att inte svara på fråga samt de som svarat ”vet ej”: Detta gäller även i samband med visualisering t.ex. i stapeldiagram.